Kort svar: Jod är ett näringsämne som kroppen behöver för att bilda sköldkörtelhormoner, vilka bland annat styr ämnesomsättningen och är viktiga för fostrets hjärnutveckling. Behovet ökar under graviditet och amning. Forskning tyder på att även lindrig jodbrist kan påverka fostrets utveckling, men underlaget varierar. Livsmedelsverket rekommenderar gravida omkring 175 mikrogram jod per dag.
Varför behöver kroppen jod?
Jod är en byggsten i de sköldkörtelhormoner som reglerar ämnesomsättningen i hela kroppen. Enligt 1177 och Livsmedelsverket är dessa hormoner särskilt viktiga under graviditeten, eftersom de spelar en roll för fostrets hjärna och tillväxt. Fostret är beroende av mammans jod, framför allt tidigt i graviditeten, och kan därför påverkas om intaget är för lågt. Underlaget pekar på att ett tillräckligt jodintag har betydelse redan innan och i början av en graviditet.
Hur mycket jod behövs inför och under graviditet?
Livsmedelsverket rekommenderar gravida ungefär 175 mikrogram jod per dag och ammande omkring 200 mikrogram per dag, vilket är mer än det allmänna behovet för vuxna. Internationella riktlinjer, som WHO:s, anger ett något högre intag på cirka 250 mikrogram per dag under graviditet. Att siffrorna skiljer sig åt beror bland annat på hur behovet beräknas. Det ökade behovet förklaras av att sköldkörteln arbetar mer, att fostret behöver jod och att mer jod utsöndras via njurarna under graviditeten.
Vad säger forskningen om jodbrist och fertilitet?
Översiktsartiklar tyder på att måttlig till kraftig jodbrist under graviditeten kan kopplas till försämrad neurokognitiv utveckling hos barnet, och i allvarliga fall till mer uttalade skador. Bilden vid lindrig brist är mindre entydig – vissa studier har inte kunnat visa tydlig nytta av jodtillskott vid enbart lätt brist, vilket gör att underlaget här är begränsat. Samtidigt beskriver forskningen att kvinnor i delar av Europa och USA på nytt tycks ha ett lägre jodintag, inklusive kvinnor som genomgår fertilitetsbehandling. Sambanden bör tolkas försiktigt, men de talar för att jod är värt att uppmärksamma.
Var får man i sig jod – och kan man få i sig för mycket?
Vanliga jodkällor i den svenska kosten är joderat salt, mjölk och mejeriprodukter, fisk och ägg. Den som äter lite eller inga animaliska produkter, till exempel vid vegansk kost, kan enligt Livsmedelsverket ha svårare att nå rekommendationerna och kan behöva se över sitt intag. Samtidigt är balans viktig: för mycket jod kan också vara ogynnsamt, och Livsmedelsverket avråder gravida och ammande från att äta stora mängder havsalger och tång, som kan innehålla mycket höga jodhalter. Vill du använda ett kosttillskott är det klokt att stämma av dos och behov med barnmorska eller vården.
Vanliga frågor
Fråga: Behöver alla gravida ett jodtillskott?
Svar: Inte nödvändigtvis. Behovet beror på hur kosten ser ut. Den som använder joderat salt och äter mejeriprodukter, fisk och ägg får ofta i sig en hel del jod via maten. Vid vegansk eller mycket restriktiv kost kan behovet vara större. Rådgör gärna med vården om vad som passar dig.
Fråga: Kan man få i sig för mycket jod?
Svar: Ja. Både för lite och för mycket jod kan vara ogynnsamt. Höga intag, till exempel via havsalger och tångprodukter, avråder Livsmedelsverket gravida och ammande från. Håll dig till rekommenderade nivåer om du inte fått annat råd av vården.
Fråga: Räcker joderat salt för att täcka behovet?
Svar: Joderat salt bidrar med en betydande del av jodintaget för många, men hur mycket beror på den övriga kosten. Eftersom man samtidigt bör vara måttlig med salt är det bra att också få jod från andra livsmedel som mejeri, fisk och ägg.
Den här artikeln är allmän information och inte medicinsk rådgivning. Den ersätter inte individuell bedömning av barnmorska, läkare eller annan vårdpersonal. Rådgör alltid med vården om din situation, särskilt inför och under graviditet eller om du har en sköldkörtelsjukdom.