Kort svar: Ett spermaprov mäter bland annat volym, spermiekoncentration, totalt antal spermier, rörlighet, form och livsduglighet. WHO:s referensvärden från 2021 är statistiska jämförelsevärden hämtade från fertila män – inte en gräns mellan fruktsam och ofruktsam. Ett enskilt prov varierar dessutom mycket över tid, och vården begär därför ofta ett andra prov innan resultatet tolkas.
Så går ett spermaprov till
Spermaprovet är en central del av en fertilitetsutredning. Enligt 1177 Vårdguiden bör du ha haft utlösning två till fyra dygn innan provet lämnas, och därefter inte ha utlösning förrän det är dags att lämna det. Provet lämnas oftast på mottagningen eller enligt de instruktioner du får därifrån, eftersom tiden mellan provlämning och analys påverkar resultatet.
1177 beskriver också att du i vissa fall kan behöva lämna två spermaprov med några veckors mellanrum. Svaret gås igenom tillsammans med läkare, vanligtvis vid ett gemensamt besök där även partnerns provsvar diskuteras. Ibland kompletteras provet med en andrologisk utredning, där läkaren bland annat undersöker testiklarna med ultraljud.
Vad mäts i provet?
En basal spermaanalys enligt WHO:s laboratoriemanual omfattar flera olika mått. Volymen anger hur mycket sädesvätska som lämnats. Spermiekoncentrationen anger antalet spermier per milliliter, medan totalt antal spermier anger hur många som finns i hela utlösningen. Rörligheten delas upp i progressiv rörlighet (spermier som rör sig framåt), icke-progressiv rörlighet och orörliga spermier.
Utöver detta bedöms morfologi, alltså hur stor andel av spermierna som har normal form, samt vitalitet – andelen levande spermier. Laboratoriet mäter vanligtvis även pH. Tillsammans ger måtten en bild av produktionen och funktionen, men de säger inte allt: befruktningsförmåga går inte att avläsa fullständigt ur ett laboratorievärde.
WHO:s referensvärden från 2021 – vad de betyder
I den sjätte upplagan av WHO:s laboratoriemanual (2021) baseras de nedre referensvärdena på ungefär 3 500 män vars partner blev gravida naturligt inom tolv månader. Värdena motsvarar den femte percentilen i den gruppen, vilket innebär att fem procent av de fertila männen låg under gränsen.
De nedre referensvärdena är: volym 1,4 ml, spermiekoncentration 16 miljoner per ml, totalt antal spermier 39 miljoner per utlösning, progressiv rörlighet 30 procent, normal form 4 procent, vitalitet 54 procent och pH 7,2. Medianvärdena i samma material ligger betydligt högre – exempelvis 66 miljoner per ml för koncentration – vilket illustrerar hur brett det normala spannet är.
Det är värt att notera att WHO i sjätte upplagan medvetet tonade ned begrepp som ”normozoospermi”. Referensvärdena är avsedda som jämförelsepunkter, inte som ett facit för vem som kan bli förälder. Många män med värden under gränsen får barn, och värden över gränsen är ingen garanti.
Varför ett enda prov sällan räcker
Spermieparametrar varierar naturligt över tid hos samma person. Sjukdom med feber, långvarig stress, sömnbrist, läkemedel och hur lång tid som gått sedan senaste utlösningen kan alla påverka ett enskilt prov. Eftersom spermieproduktionen tar ungefär tre månader återspeglar ett prov dessutom förhållandena under en period bakåt i tiden, inte bara dagsformen.
Detta är en av anledningarna till att vården ofta begär ett uppföljande prov när det första avviker. Ett avvikande svar bör därför ses som en pusselbit i en pågående utredning, inte som ett slutgiltigt besked. Att lämna prov kan kännas laddat för många – det är en vanlig reaktion och inget att skämmas för.
Vad händer efter provsvaret?
Beroende på vad utredningen som helhet visar kan vården föreslå fortsatt utredning, avvaktande hållning eller behandling som insemination (IUI) eller IVF. Vid mycket låga värden kan mer specialiserade utredningar bli aktuella. Ibland hittas ingen tydlig orsak alls, vilket är vanligare än många tror.
Livsstilsfaktorer som rökning, alkohol, övervikt och värmeexponering diskuteras ofta i samband med provsvaret. Underlaget för hur mycket enskilda förändringar påverkar utfallet är blandat, men det finns rimligt stöd för att rökstopp och en i övrigt hälsosam livsstil är gynnsamt för den allmänna hälsan. Om kosttillskott kan vara aktuellt är det något att stämma av med den mottagning som handlägger utredningen.
Vanliga frågor
Hur länge ska man avstå från utlösning före provet?
Enligt 1177 Vårdguiden ska du ha haft utlösning två till fyra dygn innan provet lämnas, och därefter inte ha utlösning fram till provtillfället. Följ alltid de instruktioner du får från din mottagning, eftersom rutinerna kan skilja sig något åt.
Betyder ett värde under referensgränsen att jag är infertil?
Nej. Referensvärdena beskriver hur en grupp fertila män fördelade sig statistiskt, och fem procent av dem låg under gränsen. Ett lågt värde kan tyda på nedsatt fertilitet, men det är läkaren som väger ihop samtliga fynd i utredningen.
Kan spermiekvaliteten förändras över tid?
Ja, värdena varierar naturligt mellan olika prov. Eftersom spermieproduktionen tar ungefär tre månader kan förändringar i hälsa och livsstil tänkas märkas först efter en tid. Hur stor effekten blir i det enskilda fallet är svårt att förutsäga och underlaget är begränsat.
Den här artikeln är allmän information och utgör inte medicinsk rådgivning. Rådgör alltid med läkare eller annan vårdpersonal om din egen situation, dina provsvar och eventuell behandling.
Källor
- Lower reference limits for semen characteristics – WHO laboratory manual for the examination and processing of human semen, Sixth Edition (2021), sammanställt av Andrology Laboratories, Manchester University NHS Foundation Trust
- Fertilitetsutredning – 1177 Vårdguiden
- Boitrelle F. m.fl. The Sixth Edition of the WHO Manual for Human Semen Analysis: A Critical Review and SWOT Analysis. Life (Basel). 2021;11(12):1368